Mår sakta men säkert, bättre. Börjar bli människa igen. Det enda som känns nu (förutom tröttheten) är att det är "tungt" i lungorna, som om det låg en stor tung sten i vardera lunga. Låter kanske helt galet men jag vet inte annars hur jag ska beskriva det :)
Irmeli är hemma och ledig med mig idag. Vi ska försöka ta oss iväg och köpa vantar till Kevin om en stund. Risto jobbar dygnspass och kommer hem imorgon bitti...:(
Imorgon ska jag börja jobba igen. Har övervägt det i några dagar nu men jag tror att det kommer att gå bra. Jag har ju inget ansträngande jobb, det enda som är viktigt är väl att jag sover ordentligt innan.
Hoppas ni får en bra dag, allihopa!
Puss
Åh, lilla älskade vän! Skönt att det går åt rätt håll!
SvaraRaderaPuss!