Jahapp.

I takt med att kroppen tillfrisknar, börjar de jobbiga tankarna komma tillbaka igen. De som jag förträngt under tiden jag varit helt fokuserad på det sjuka...

Sist jag träffade en kompis var på nyårsafton.

Två dagar har jag och R varit lediga tillsammans denna månad, då låg jag sjuk hela helgen...annars har jag varit ensam med barnen.

Jag har en sak på känn, som jag funderar på. Nånting jag måste göra för att kunna börja reda upp mitt eget.

Jag tror jag måste ta en paus från facebook och alla bloggar jag läser. De kan vara det som gör att jag mår sämre.

Så jag inte ser alla som varit och tränat, alla som ska träffa nån, alla som ska resa bort någonstans, alla som köpt något nytt eller som bara är allmänt, jävligt nöjda och lyckliga...:)

Förlåt.

Det låter som om jag inte bryr mig. Men det är precis vad jag gör. Kanske för mycket. Så det får mig att må dåligt.

För att jag inte kan träffas, för att jag inte kan träna, för att min ekonomi inte tillåter alla "måste ha" och för att jag inte är lika nöjd och glad (och helst lika söt också),som alla andra.

Förstår ni vad jag menar eller är det svammel i Era öron?

Jag känner mig riktigt patetisk och bitter. Vill så gärna skriva glada, spralliga och färgstarka inlägg till Er men när insidan inte ser likadan ut är det svårt att låtsas. Jag vill bara att det ska vända snart.

Tillråga på allt röker jag inte, för tillfället eller nåt. Plus att jag försöker äta Lchf-kost för att inte behöva bada i vassen i år. Allt detta i kombo med dessa känslor jag haft en tid, blir katastrof. Så jag har börjat äta godis igen, för att det är så synd om mig. Vilket har resulterat i viktuppgång...Ja, ni hör.

En ond cirkel.

Framför allt vill jag bli en glad och rolig mamma igen, med massor av tålamod och kärlek. Som orkar med vardagspusslet.

Min familj har det inte lätt...

Jag ska försöka ta den där internet pausen tror jag.

Love U, mina hjärtan